Ett besked om ett besked

På morgonens rond hade överläkare BS inte med sig något besked om när operationen ska bli av. Däremot hade han med sig två läkarkandidater. De undrade om T och Malte kunde tänka sig att ställa upp på en kort föreläsning efter lunch för en grupp läkarkandidater. Föreläsningen skulle handla om Malte och hans sjukdomsförlopp. "Det ställer vi mer än gärna upp på", svarade T och Malte, "vi har ändå inget annat för oss."

Vid halv elva-tiden kom sjuksköterskan (BA) i Maltes vårdteam och hämtade T och Malte för en guidad visning av kirurgavdelningen, uppvaket och den intilliggande neurointensiven. Därefter var det dags för lunch och det är en stund på dagen som den kortisonstinne Malte numera högaktar vördnadsfullt och uppskattar entusiastiskt. Under lunchen kikade läkaren (och pappa B:s barndomskompis) GL in och småpratade lite och lämnade rummet, som alltid, i en god stämning. Därefter var det dags för föreläsningen om Malte.

De två läkarkandidaterna från morgonronden presenterade och redogjorde för resten av sin klass vem Malte är, hans utveckling hittills och sjukdomsförloppet föregående helg. Malte "terroriserade" deras föreläsning i form av glädjetjut och sitt "sju-tandiga" stomatol-leende, vilket fick de blivande läkarna att, under förnöjsamma fnissningar, tappa fokus litegrann för en stund. Mamma T fick även hon beskriva med egna ord hur det hela gått till. Vad som förbryllar läkarna något är hur Malte efter ett så svårartat och långvarigt krampanfall kan ha återgått så fort till ett normaltillstånd.

Vid 15-tiden dök pappa B och J upp efter att ha ätit "Sishu" (J:s sätt att säga Sushi). Hela familjen passade på att besöka "Lekterapin" två trappor ned, där det bjöds på fika. Fikat hade dock inte J tid med i detta paradis av leksaker och förnöjelser. Under fikat fick vi sällskap av föreståndaren för lekterapin, en lärare från Barnsjukhusskolan och två barnsjukgymnaster. Efter en stund kommer en av sköterskorna från 95B ner och säger att läkarna vill prata med oss. Vi lämnar J och Malte hos sjukgymnasterna och skyndar oss upp i tron att beskedet om operationen har kommit, men möts istället av två sjuksköterskor som låter meddela att en narkosläkare ska komma och undersöka Malte någon gång under morgondagen. Denna undersökning utgör sedan i sin tur en del av det underlag som behövs för att fatta ett beslut om när Maltes operation ska bli av. Vi får oxå reda på att denna väntan och Maltes förhållandevis goda vigör gör att läkarna funderar på att ge oss permission i helgen.

Lekterapin stänger kl 16 och efter att ha bänt bort J från allehanda leksaker och klätterställningar så styr T kursen hem mot lägenheten. Malte och B går upp på rummet och leker lite på golvet, bl.a. med den fina Nalle Puh-speldosan som Malte fått av pappas jobbarkompisar. Kvällarna följer nu i mångt och mycket samma mönster, så efter middag och mediciner är det läggdags och i den vevan kommer mamma T tillbaka och byter av pappa B. Sjuksköterskan N kom in och pratade litegrann på kvällskvisten och sa att om narkosläkarens undersökning i morgon går bra så blir det förmodligen aktuellt med operation på tisdag eller onsdag i nästa vecka...     

 

Kommentarer
Postat av: Angélica

Hej B, T, J & M!
Ett stort tack för er öppenhet och en stor beundran för att ni orkar dela med er av allt med era målande beskrivningar och charmiga bilder. Otroligt känslosamt att följa, men det finns inte ett inlägg som ni inte lyckats få mig att dra lite på smilbanden mitt i allt kaos!
Många varma kramar Angélica

2008-01-24 @ 08:05:35
Postat av: Sara Holmberg

Vi tänker på er, Malte ser ut som tuffing snart är han hemma och frisk igen!! Kramar Sara (vän till Danne & Marie)

2008-01-24 @ 12:16:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0